Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och varje år får tusentals människor diagnosen. Även män kan drabbas, även om det är betydligt ovanligare. För många innebär beskedet en stor omställning där livet plötsligt kretsar kring undersökningar, behandlingar och oro inför framtiden.
Samtidigt har utvecklingen inom forskning och sjukvård gått framåt snabbt under de senaste decennierna. I dag överlever betydligt fler än tidigare, särskilt när sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede. Tack vare förbättrade behandlingsmetoder och tidig diagnostik är prognosen ofta god.
Det är också därför kunskap om bröstcancer, kroppens signaler och vikten av regelbundna kontroller spelar så stor roll.
Vad är bröstcancer?
Bröstcancer uppstår när celler i bröstvävnaden börjar dela sig okontrollerat och bildar en tumör. Sjukdomen kan utvecklas på olika sätt och vissa former växer långsamt medan andra är mer aggressiva.
Förändringarna börjar ofta i mjölkgångarna eller bröstkörtlarna och kan med tiden sprida sig vidare om de inte upptäcks och behandlas.
Många associerar bröstcancer med en knöl i bröstet, men symptomen kan variera. Vissa upptäcker förändringar i huden, indragningar, svullnad eller förändringar kring bröstvårtan. I vissa fall märks inga symptom alls i början.
Det är en av anledningarna till att regelbundna undersökningar är så viktiga.
Riskfaktorer och ärftlighet
Det finns ingen enskild förklaring till varför vissa människor drabbas av bröstcancer och andra inte. Sjukdomen kan uppstå även hos personer som lever hälsosamt och saknar tydliga riskfaktorer.
Samtidigt finns det faktorer som forskning visar kan påverka risken.
Ålder är en viktig faktor eftersom risken ökar med stigande ålder. Ärftlighet spelar också stor roll för vissa personer. Om nära släktingar har haft bröstcancer eller äggstockscancer kan risken vara högre, särskilt om sjukdomen förekommit i yngre åldrar.
Livsstilsfaktorer kan också påverka risken till viss del. Forskning pekar bland annat på samband mellan hög alkoholkonsumtion, övervikt och fysisk inaktivitet. Hormoner och vissa hormonbehandlingar kan också ha betydelse.
Det betyder dock inte att någon själv orsakar sjukdomen genom sina levnadsvanor. Många som drabbas har inga tydliga riskfaktorer alls.
Mammografi – en viktig del av tidig upptäckt
En av de viktigaste orsakerna till att fler överlever bröstcancer i dag är att sjukdomen ofta upptäcks tidigare än förr.
I Sverige erbjuds kvinnor regelbundet mammografi genom det nationella screeningprogrammet. Undersökningen är kostnadsfri i de flesta regioner och syftet är att upptäcka förändringar innan symptomen hunnit märkas.
Vid en mammografi röntgas brösten med låg stråldos för att kunna upptäcka små tumörer eller förändringar i vävnaden. Många former av bröstcancer kan synas på mammografi långt innan de går att känna själv.
Kvinnor mellan ungefär 40 och 74 år kallas regelbundet till undersökning, även om åldersgränserna kan variera något mellan olika regioner.
Mammografi kan kännas obehagligt för vissa eftersom bröstet behöver hållas stilla under undersökningen, men själva proceduren går vanligtvis snabbt.
Screeningprogrammet har haft stor betydelse för att minska dödligheten i bröstcancer eftersom tidig upptäckt ofta gör behandlingen både enklare och mer framgångsrik.
Vikten av att lära känna sin kropp
Även om mammografi är viktig uppmuntras kvinnor också att vara uppmärksamma på förändringar i brösten mellan undersökningarna.
Det handlar inte om att ständigt kontrollera sig själv av oro, utan om att känna till hur kroppen brukar kännas och reagera om något förändras.
Exempel på förändringar som bör undersökas är:
- nya knölar
- förändrad form på bröstet
- hudförändringar
- indragningar
- blodig vätska från bröstvårtan
- långvarig svullnad eller irritation
De flesta förändringar i brösten är inte cancer, men det är viktigt att låta vården bedöma symptomen.
Hur behandlas bröstcancer?
Behandlingen anpassas individuellt beroende på vilken typ av bröstcancer det handlar om, hur långt sjukdomen utvecklats och patientens allmänna hälsa.
Operation är den vanligaste behandlingen och innebär att tumören avlägsnas. I vissa fall räcker det att ta bort själva tumören och lite omkringliggande vävnad, medan andra patienter behöver operera bort hela bröstet.
Efter operation kompletteras behandlingen ofta med strålning, läkemedel eller cytostatika för att minska risken att cancern kommer tillbaka.
För vissa patienter används även hormonbehandling eller så kallade målinriktade läkemedel som påverkar cancercellerna mer specifikt.
Behandlingstiden kan vara både fysisk och psykiskt krävande. Trötthet, oro och biverkningar påverkar många delar av livet, och därför är stöd från vård, anhöriga och omgivning ofta mycket viktigt under processen.
Forskningen fortsätter att utvecklas
Under de senaste årtiondena har forskningen kring bröstcancer gjort stora framsteg. Nya läkemedel, förbättrade operationstekniker och mer individanpassade behandlingar har bidragit till att överlevnaden ökat.
I dag överlever majoriteten av alla som får bröstcancer, särskilt när sjukdomen upptäcks tidigt.
Forskningen fokuserar bland annat på:
- tidigare upptäckt
- mer träffsäkra behandlingar
- färre biverkningar
- genetiska riskfaktorer
- individanpassad vård
Mycket av forskningen finansieras genom statliga medel, organisationer, cancerfonder och privata initiativ.
Ett sjukdomsbesked som påverkar hela livet
Bröstcancer påverkar inte bara kroppen utan ofta hela livssituationen. Många beskriver tiden efter diagnosen som en period fylld av både rädsla, ovisshet och praktiska förändringar.
Samtidigt vittnar många som genomgått behandling om vikten av stöd, information och tidig upptäckt.
Det är därför mammografi, forskning och ökad kunskap fortsätter att spela en så viktig roll. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto större är möjligheterna till effektiv behandling och återhämtning.
Och även om bröstcancer fortfarande är en allvarlig sjukdom finns det i dag betydligt större hopp och bättre behandlingsmöjligheter än tidigare generationer hade tillgång till.
